Resultat Hälsoenkät 2011

(Hela artikeln i PDF-format )

Svenska Boxerklubbens Hälsokommitté genomförde 2011 en omfattande enkät om boxerns hälsa. Underlaget samlades in under 2011-12 genom en webbenkät på Boxerklubbens webbplats.

Här är resultaten från enkäten. Informationen har använts i arbetet för en friskare boxer. Och vår förhoppning är att återigen genomföra en hälsoenkät under 2019.

Deltagande hundar

Antalet hundar som beskrivs i enkäten uppgår till 785 stycken, vilket är en mycket bra svarsfrekvens. Enkätsvaren innehåller en viss övervikt för tikar, ca 58 % tikar och 42 % hanhundar.

Åldersfördelningen bland enkäthundarna visar att de flesta (68 %) är födda mellan 2000-2009. Drygt 18 % är födda år 2010 eller därefter. Knappt 10 % är födda på 90-talet och knappt 3 % är födda på 80-talet.

Kastration

Nära en fjärdedel (24,5 %) av enkätens hundar är kastrerade, fördelat på 67 % tikar och 33 % hanhundar. För hanar skedde ingreppet vanligtvis innan 3 års ålder och anledningen anges till i första hand en önskan om förändrat beteende eller pga. av kryptorchism eller prostatabesvär. De flesta ingreppen på tikar har skett under tidsperioden mellan 2-5 år och anledningen är främst livmodersinflammation och besvärliga löp/skendräktighet.

Hudproblem/klåda

Närmare 20 % av hundarna uppges vara drabbade av upprepade eller långvariga hudproblem. För en tredjedel av de drabbade startade problemet före ett års ålder och för två tredjedelar debuterade problemet före två års. Det är mycket ovanligt att hudproblemen debuterat efter 3-4 års ålder (fig.1 ).

De angivna hudproblemen handlar framför allt om klåda, svamp och hudinfektioner av olika slag och ca 83 % har fått problemen utredda av veterinär. De diagnoser som angivits är framför allt allergi (68 %), svamp (8 %), furunkolos (5 %) och demodex (3 %). För 7 % har ingen diagnos kunnat fastställas.

Figur 1. Ålder när hud­problemen debuterade.

Öron

Drygt 28 % av deltagande boxer uppges ha haft öronproblem. Av dessa anger 72 % att besvären handlat om enstaka tillfällen eller mindre än en gång per år, medan 28 % har återkommande problem mer än en gång per år eller mycket ofta. Öronproblem är således en vanligt förekommande åkomma hos boxer. Den senare gruppen har ofta erhållit diagnosen allergi, medan de som drabbas mer sällan framför allt anger inflammation, svamp, irritation och att de ej vet vad problemen beror på.

Ögon

Nästan 22 % av hundarna i enkäten uppges ha ögonproblem. Närmare 21 % av de drabbade har problem som återkommer mer än en gång per år eller mycket ofta, vilket gör även ögonen till ett vanligt förekommande problem i rasen.

De diagnoser som ställts i samband med boxerns ögonproblem är i huvudsak i fallande ordning hornhinnesår, boxerulcus, infektioner/inflammationer, skador, rinnande ögon samt allergier och tre fall av "cherry eye". Till detta kommer en del exteriöra problem som hängande ögonlock, inåtvridna ögonlock och inåtväxande hårstrån.

Mag- och tarmproblem

Hela 36 % av hundarna i enkäten har haft mag- eller tarmproblem och för drygt hälften (55 %) av dessa handlar det om återkommande eller mycket ofta förekommande problem. Det innebär att ca en femtedel av samtliga boxer har dessa problem, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra. Av de drabbade hundarna anges 70 % ha lös avföring, 58 % är drabbade av kräkningar och 35 % brukar matvägra.

Endast en knapp fjärdedel av de drabbade hundarna anges ha en fastställd diagnos och det handlar då främst om magkatarr/gastrit (inflammation i magsäckens slemhinnor), allergi, pankreatit (inflammation i bukspott­körteln) eller njurproblem.

Andra infektioner

Vi har delat upp frågan om övriga infektioner i kategorierna halsinfektion, urinvägsinfektion och andra infektioner. Det visar sig då att 14 % har haft urinvägsinfektion, närmare 8 % har haft halsinfektion och 7,5 % har haft andra infektioner. I den sistnämnda gruppen är hudinfektioner den största gruppen, följt av fästingburna infektioner och inflammation i analsäckarna.

Hjärtproblem

Drygt var tionde boxer i enkäten är drabbad av hjärtfel/-sjukdom. För drygt hälften av dessa uppges diagnosen vara blåsljud. 18 % har aorta stenosis och drygt 6 % har pulmonalis stenos. Ett par hundar redovisas med klaffel, kardiomyopati, arytmi och tumör i hjärtat.

Krampanfall, epilepsi

Av enkätens hundar är det drygt 6 % som någon gång drabbats av kramper eller anfall av epileptisk karaktär, och ca 34 % av dessa behandlas medicinskt för problemet. 
De symptom som anges är främst kramper, skakningar och svimningar. Diagnosen har oftast ställts i åldersspannet 1-2 år samt 7-10 år.

Tumör/cancersjukdom

17 % av hundarna i enkäten har fått diagnosen tumör eller cancer. Hundens ålder vid diagnos framgår av figur 2. Den i särklass vanligaste tumörformen är juvertumör (25 %) följd av olika former av hudtumörer (20 %). Därefter följer lymfom (5 %), histiocytom (4 %) samt tumörer i hjärna eller buk (3 % vardera).

Figur 2. Ålder vid tumör-/cancerdiagnos.

Skelett och leder

22 % av hundarna i enkäten uppges ha problem i skelett eller leder och inte helt oväntat är det knälederna som står för den största delen. Drygt 11 % av samtliga hundar anges ha problem med knäna. Knappt 5 % har problem med höfterna. Något mer överraskande är det att drygt 2 % av samtliga hundar uppges ha problem med armbågar samt närmare 2 % har problem med tåleder och ytterligare 2 % har problem med handleder.

Ca 16 % av deltagande hundar är röntgade för spondylos, fördelat på 41 % fria, knappt 23 % lindrig spondylos, närmare 25 % har medelgrav spondylos och ca 11 % har grav spondylos.

Beträffande ålder vid röntgen så ser vi att de flesta fria hundarna är röntgade vid ett års ålder, medan de med medel eller grav spondylos oftast är röntgade mellan 2-7 års ålder.

Närmare 7,5 % av inrapporterade hundar är opererade i en eller flera leder. Vanligast är knäledsoperationer, vilket har skett hos nästan 5 % av samtliga boxer (1 % har opererat båda knälederna). Andra operationer som förekommer hos vardera 0,6-0,7 % av samtliga boxer är operationer i bogled, för osteochondros samt armbåge. Därefter följer korsband, handled och tåled.

Anmärkningsvärt är att av de hundar som anges ha problem med knäna är en tredjedel röntgade med knäledsfel, medan två tredjedelar är friröntgade. Det är uppenbart att vi här har ett stort mörkertal av knäledssjuka hundar som inte syns i statistiken över röntgade individer.

Figur 3. Procentuell fördelning av ledproblem (ej rygg).

Njurar och lever

3,5 % av enkätens hundar uppges drabbade av njursjukdom. Renal dysplasi (24 %) och njursvikt (24 %) är de vanligaste diagnoserna bland dessa. Därefter kommer outvecklade njurar och uremi. En stor andel av hundarna (24 %) har inte fått någon diagnos på sina besvär. Njurproblemen har vanligen upptäckts före 2 års ålder.

Beträffande leversjukdom så tycks det inte vara något stort problem i rasen då endast ett par enstaka hundar anges vara drabbade.

Tänder och munhåla

Närmare 30 % av hundarna i enkäten har haft problem med tandköttet (epulider eller överväxande tandkött) och ungefär 23 % av dessa har behandlats av veterinär för problemet.

Ungefär 6 % av hundarna anges ha olika sorters tandproblem, huvudsakligen dålig tandkvalitet samt utslagna eller bortopererade tänder.

Andra sjukdomar

De flesta sjukdomar som förekommer i högre grad fångas troligtvis upp av enkäten, då de övriga sjukdomar som rapporteras har en betydligt lägre frekvens. Det handlar bl.a. om hjärnhinneinflammation (8 hundar), analsäcksinflammation (8 hundar) och sköldkörtelproblem (7 hundar).

Livslängd

När vi frågat om hur gamla hundarna blivit så kan man konstatera att de blivit ganska gamla och att anledningen till att hundarna avlidit är tumörsjukdom 33%, ledproblem 16%, njur-relaterade problem 10%, epilepsi 10%, ålder 7%, hjärta 6%, övrigt några få av blandade orsaker. Uppdelat i åldersgrupper ser ålder för dödsfall ut enligt figur 5. 

Figur 4. Procentuell fördelning av dödsorsak.

Figur 5. Hundar (%) avlidna vid en viss ålder.

Aktivering

På frågan hur hundarna aktiveras uppger 69 % lydnad, 47 % bruks/IPO, 6 % agility och 1,5 % tjänstehund. Övriga aktiveringsformer är promenader, cykling, freestyle, drag, lek, simning, "hänger med på allt" och rallylydnad.

Beteende

För en fjärdedel av enkäthundama anger ägaren att de upplever någon form av problem i hundens beteende. Vanligast förekommande uppges hundaggressivitet (10 % av samtliga hundar i enkäten) och svårigheter att vara ensam hemma (4 % av samtliga). Därefter kommer i fallande ordning; reserverade mot människor, stress, skott-/ljudrädsla, hundmöten (ej aggressivitet), aggressivitet mot människa, översocial och "allmänt rädd". Övriga problembeteenden som nämns av flera hundägare är vaktbeteenden, dominans och översexualitet.

Nöjd med rasen?

Här svarar hela 99 % att de är nöjda med val av ras och knappt 94 % kan tänka sig att skaffa en ny boxer. Drygt 6 % anger att de inte vill ha boxer igen och av dessa uppger 57 % att det beror på rasens hälsoproblem eller osund avel och 23 % anger den egna åldern eller hälsan som skäl. Enstaka personer vill byta ras pga. att de vill satsa på tävling eller anser att boxern är för krävande. Endast en person är direkt negativ till rasen.

Övriga kommentarer

I kolumnen för övriga kommentarer är det en fråga som dominerar över allt annat: oron över hälsoläget i aveln och upplevelsen att avel medvetet bedrivs på sjuka individer. De flesta är ändå översvallande positiva till boxern och kan inte tänka sig en ras.

Andningsproblem - kommentar

Flera boxerägare hörde av sig och frågade varför hälsoenkäten inte innehöll frågor om andningsproblem och andra besvär som hänger ihop med rasens brakycefala fysionomi. Idag, 2018, står boxern på den så kallade SRD-listan och ligger än så länge inte i riskzonen. Men problematiken är uppmärksammad.

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 30 december 2018

Träffar: 2596

Rekommendationer Hjärta

Hjärtproblem förekommer inom rasen. Hos boxer är den vanligaste medfödda hjärtsjukdomen aortastenos, följt av pulmonalisstenos. Dessutom förekommer två typer av kardiomyopati hos boxer; dilaterad kardiomyopati (DCM) och arytmogen högerkammar-kardiomyopati (ARVC).

En relativ hög andel boxer har blåsljud i någon form, i undersökningar har mellan 50-80 % av vuxna boxer uppvisat blåsljud, varav de flesta låggradiga. Blåsljud kan vara indikation på hjärtfel men de kan också, speciellt hos boxer, vara fullt naturliga. De kallas då fysiologiska blåsljud.

Både medfödda hjärtsjukdomar, som aortastenos och pulmonalisstenos, och förvärvade hjärtsjukdomar, som kardiomyopatier, är ärftliga. Det är därför viktigt att undvika avel på hundar med hjärtfel. Samtidigt är det viktigt att undvika att avelsbasen i en ras blir för liten. Om alla boxerhundar med låggradiga blåsljud, men utan påvisad aortastenos, pulmonalisstenos eller annan hjärtsjukdom, skulle tas ur avel finns risk för utarmning av genetiskt material, dvs. att avelsbasen blir för liten.

I en del länder är det obligatoriskt med hjärtundersökning på avelsdjur. Svenska Boxerklubben rekommenderar att avelsdjur undersöks av smådjursspecialist/kardiolog. Om blåsljud föreligger, bör man gå vidare till kardiolog för en grundligare undersökning.

• Instruktioner för hjärtundersökning

• Hjärtintyg blankett

De hundägare som har hjärtundersökt sina hundar och gett sitt tillstånd att resultatet publiceras finns i nedanstående lista. Listan är sorterad på hundens namn i stamtavlan.

• Lista över hjärtundersökta hundar

Vill du veta mer? Hur tar jag hand om hund med hjärtproblem? Läs Boxerbladets hjärttema.

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 22 november 2024

Träffar: 9552

Hälsoprogram Renal dysplasi

Svenska Boxerklubben uppmärksammade i slutet av 90-talet att njursjukdomen Renal Dysplasi förekommer i rasen. Sedan 1992 har hittills 63 drabbade individer rapporterats och därmed är deras föräldrar kända producenter av RD. 

RD är en ärftlig defekt där hunden föds med underutvecklade njurar. Detta leder till att njurarna inte når full kapacitet t.ex. vad gäller rening av kroppens avfallsprodukter eller produktion av hormonet erytropoetin, vilket är nödvändigt för att kunna bilda röda blodkroppar. Sjukdomssymptomen, som inte skiljer sig från dem som uppstår vid andra njursjukdomar, är framför allt ökad törst och urinering, aptitlöshet och avmagring, kräkningar, diarré och uttorkning.

För att ställa säker diagnos och därmed särskilja RD från andra njursjukdomar, krävs mikroskopisk undersökning av njurvävnad, s.k. njurbiopsi på levande hund eller vid obduktion. Det är därför av stor vikt att avlidna hundar med misstänkt RD obduceras. Det finns idag internetaktörer som saluför DNA-test som sägs fria anlagsbärare. Dessa test är dock ej validerade av SKK.
Forskning pågår på mycket hög nivå i samarbete mellan SLU, Veterinärhögskolan, Norge, och Broad Institute i USA, för att finna den muterade genen. Förhoppningen är kunna få fram ett vetenskapligt säkerställt DNA-test. För att hjälpa forskningen och därmed rasen är det av yttersta vikt att det på samtliga boxer som lider av njurproblem tas blodprov för DNA samt att alla boxer som avlivas på grund av njurproblem obduceras.

Rekommendationer till avelshygieniska åtgärder i dagsläget

• Känd anlagsbärare, (dvs. föräldradjuren till hund som drabbats av RD) tas ur avel.
• Drabbad individs kullsyskon/helsyskon skall endast med försiktighet användas i avel.
• Kullsyskon/helsyskon till känd anlagsbärare skall om den används i avel, ej paras med annan känd anlagsbärares syskon eller avkomma.
• Avkomma till känd anlagsbärare skall om den används i avel, ej paras med annan känd anlagsbärares avkomma.

BoxerJKD

BoxerJKD är en internationell grupp av boxerentusiaster som engagerat sig för att förhindra den globala spridningen av ärftlig, kronisk njursjukdom hos boxer; JKB(Juvenile Kidney Disease). I Sverige benämnt RD, tidigare PNP.

BoxerJKD.com innehåller bl.a bred och djup information om alla aspekter av ärftlig, kronisk njursjukdom hos boxer, många länkar till vetenskapliga studier samt stamtavlor från flera länder över boxer som rapporterats ha producerat drabbade avkommor.  Sidan finns än så länge bara publicerad på engelska men uppfödare och andra intresserade bör ändå kunna få ut mycket information av innehållet.

Renal Dysplasi – njursjukdom hos boxer – vad gör vi nu?

Boxerklubben har sökt pengar tillsammans med två andra rasklubbar och SLU för forskning kring den dödliga njursjukdomen Renal Dysplasi (RD). Forskningsmedlen söktes från SKKs utvecklingsfond och rasklubbarna har var och en bidragit med 5 000 kr. Medlen beviljades sommaren 2017. Projektet omfattar raserna Boxer, Flat coated retriever och Berner sennen. 

Renal dysplasi definieras som en onormal utveckling av njurvävnaden. Sjukdomen är dödlig och många insjuknar och avlider mellan 4 månader och 2 års ålder. I en del fall kan hunden leva längre beroende på graden av underutveckling eller den kan t ex ha en fungerande njure. Hos en frisk valp är njurarna färdigutvecklade vid ca 8 veckors ålder. Hos en valp med renal dysplasi förblir njurarna underutvecklade, vilket orsakar inflammation och bildandet av stel fibrös vävnad. Detta leder så småningom till njursvikt.

Målet med SLU:s projekt är att identifiera den genetiska bakgrunden till utvecklingen av sjukdomen renal dysplasi. I framtiden hoppas man att detta ska kunna leda till ett genspecifikt test som kan påvisa anlagsbärare. På så sätt kan vi i framtiden undvika anlagsbärare i avel och minska frekvensen av sjukdomen. För tillfället lägger projektet all energi på att samla in blodprover för att göra en genetisk studie.

SLU vill ha blodprov från hundar (framförallt boxer) som MISSTÄNKS vara drabbade av renal dysplasi, samt från hundar över åtta års ålder utan symptom eller misstänkt njursjukdom. 

Detta kan göras på två sätt; om du som hundägare ska ordna det själv behövs en del blanketter för blodprovet - ett medgivaravtal för blodprovstagning av hund med symtom. Det finns även en instruktion för provtagning och fakturering, kostnad för provet bekostas av SLU.  

Allt detta hittar man på SLU:s webbplats: slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/hund/hundgenetikgruppen-renal-dysplasi/   

Men du kan också kontakta Susanne Gustafsson, koordinator Hundbiobanken, SLU, tel 018-67 20 12, susanne.gustafsson@slu.se  

Vid avlivning av njursjuk hund är det av största vikt att njurprov från hunden sparas och skickas till laboratorium för att säkerställa diagnosen. Det finns rutiner som ska följas; SKK-remiss ska användas av veterinärerna vid insändandet av njurprov till analys. Det gäller alla unga hundar (oavsett ras) som avlivas med misstänkt renal dysplasi. Kostnaden för njurprovet bekostas av SLU, information till veterinär finns hos SLU – kontakta Susanne Gustafsson, SLU. Här finner du också en länk till mer information kring rutinerna: slu.se/globalassets/ew/org/inst/hgen/hundgenetikgruppen/infoblad/renal-dysplasi141103.pdf

Sedan 2016 bedrivs också forskning på Cambridge University, Storbritannien, under ledning av Bill Amos, professor i genetik. Det arbetet syftar till att få fram ett gentest/markörtest för att identifiera kronisk ärftlig njursjukdom, inte enbart renal dysplasi, i rasen.

Vi kan också lämna DNA-prov till denna forskning som BoxerJKD bedriver i Storbritannien. För att kunna gå vidare och förhoppningsvis bekräfta vad denna forskning hittills visat behövs snarast fler DNA-prover från drabbade individer, deras föräldrar och syskon. Torr-DNA insamlas genom att gnugga insidan av läppen med tops. Det gör inte ont, är inte svårt och kan göras hemma. Kontaktperson för detta projekt i Sverige är Pia Lannermalm, f.d. medlem av SvB:s hälsokommitté med erfarenhet av svensk njurforskning sedan 1999. Läs gärna mer på boxerjkd.com 

Kontakta Pia via mail: lannermalmpia@gmail.com för att rekvirera ett så kallat svabb-kit med tops och behållare. Ärenden behandlas med tystnadsplikt.
På BoxerJKD finns också stamtavlor från en rad olika länder med information om kända producenter av RD boxerjkd.com/international-jkd.html

Under 2017 har tre nya fall av renal dysplasi konstaterats hos boxer i Sverige. Under de senaste åren har också nya fall kommit i våra nordiska grannländer. Fortsatt forskningsarbete är av yttersta vikt för att komma tillrätta med sjukdomen. Och det finns två sätt, båda lika viktiga, för oss boxerägare att hjälpa till!!! 

Det är verkligen av största vikt att vi boxerägare på alla möjliga sätt hjälper till med forskningen kring kroniska ärftliga njursjukdomar. I sorgen över en sjuk boxervän eller vid förlusten av den bästa av kompisar kan vi kanske ändå tänka tanken – att forskningen kan hjälpa framtida boxrar…

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 12 augusti 2020

Träffar: 5902

RD - drabbade individer

Av klubben idag kända drabbade individer (föräldrarna anses vara anlagsbärare).

Lista över drabbade individer - 2024-11-08

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 08 november 2024

Träffar: 4508

Rekommendationer Knäleder

Knäledsartros innebär att leden får pålagringar. Detta kan hos äldre hundar ses som en naturlig förslitning/ålderspålagringar. Hos boxer förekommer dock problemet ibland redan hos valpar och unghundar, oftast förenat med stor smärta och rörelsehinder vilket försämrar hundens liv i både tid och kvalitet samt kan omöjliggöra bruksfunktionen.

Inofficiell avläsning av boxerknän

Nu erbjuder Svenska Boxerklubben inofficiell avläsning av boxerknän. Avläsare är veterinär Lennart Sjöström,
Instruktioner om hur man går tillväga samt blankett finns att ladda ner här nedan.

 • Instruktioner för knäledsavläsning samt blankett

Samtliga hundägare som har knäledsröntgat sina hundar och skickat in röntgenbilderna för avläsning finns i nedanstående lista. Listan är sorterad på hundens namn i stamtavlan.

• Lista över knäledsundersökta hundar

Föreläsning av Åke Hedhammar om boxerknän på Boxerträffen 2017

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 22 november 2024

Träffar: 6094

Hälsoprogram Höftleder

Höftleder

Kontroll av HD- och Knästatus sker genom röntgenundersökning då hunden är äldre än 12 månader.
Röntgenbilderna skickas in av veterinären till Svenska kennelklubben. De har avläsare som läser av och graderar höfterna A-E. Resultaten av denna undersökning är officiell och registreras i SKK avelsdata/hunddata. Hörftledsdysplasi är till viss del ärftlig och därigenom tas föräldradjurens resultat och avelsindex i beräkning vid avel.

• Båda föräldradjuren ska vara höftledsröntgade med grad A, B eller C
• HD-index för den planerade valpkullen måste vara 100 eller högre. Index räknas vid parningstillfället som (index mor + index far) delat med 2.

Höftledsdysplasi, HD

Vid grav höftledsdysplasi är ledskålen är för grund, varför höftledskulan får ett otillräckligt stöd och leden blir ostadig. Instabiliteten i höftleden vid dysplasi leder till broskförslitning och benpålagringar. Lårbenshuvudet blir också mer eller mindre deformerat. De flesta hundar med lindrigare grad av HD behöver inte ha några smärtor och graden HD står inte alltid i proportion till den enskilda hundens problem. Vid avläsning och gradering tas flera aspekter upp, så som skålens form, ledkulans form, centrum av kulan i förhållande till övre delen av skålen, norbergs vinkel, hur pass väl kulan ligger an mot slålen etc.

HD graderas idag A – E.I kennelklubbens databas syns endast en bokstav, om hunden fått olika resultat på sina två leder, syns det grövsta. Exempelvis om hunden fått B-C, står endast att hunden har grad C. Som HD-fri i Sverige räknas A och B.

skk.se/sv/uppfodning/halsa/halsoprogram/kontroll-av-leder

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 05 januari 2019

Träffar: 4917

Hälsoprogram

Svenska Boxerklubben är ansluten till två hälsoprogram som registreras av Svenska Kennelklubben.

• Höftleder
• Renal dysplasi

Rekommendationer

Utöver ovan nämnda hälsoprogram har Boxerklubben egna rasspecifika rekommendationer

• Hjärta
• Spondylos

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 28 september 2020

Träffar: 6996

Hälsostatistik

HD statistik 2007-2017

Uppdaterat 2019-12-04

Genomsnittet idag (födda 2016-2018) HD 38,6 %

Knä statistik 2007-2016

Uppdaterat 2019-09-05

RD statistik 1999-2017

Uppdaterat 2019-09-05

Senast uppdaterad 30 september 2020

Träffar: 3424

Avel & Hälsa

Kommitténs mål

Målsättningen är att skapa en verksamhet som skall vara intressant och nödvändig för varje uppfödare och hanhundsägare i rasen. Verksamheten skall väcka intresse och förståelse för avelsfrågor hos alla som äger hundar av rasen boxer.

Avel & Hälsa ska

• presentera och sprida bred information i avelsfrågor
• samla och sammanställa information om rasen boxer
• följa forskning och utveckling beträffande avel
• vid förfrågan agera diskussionspartner i avelsfrågor
• bistå uppfödare, tik- och hanhundsägare med information, faktaunderlag och råd i avelsfrågor
• informera om SKKs registreringskrav och fastställda hälsoprogram
• informera om SvBs kravnivåer på föräldradjur för valphänvisning, samt om klubbens rekommendationer
• ansvara för att ett centralt utbildnings- och informationsmaterial för uppfödare och hanhundsägare finns tillgängligt
• ansvara för genomförandet av central utbildning och information i avelsfrågor
• verka för att LO arrangerar lämplig lokal avelsutbildning för uppfödare och hanhundsägare
• fungera som remisskanal i avelsfrågor

Informationsansvarig: Avel & Hälsa, Ulf Brömster

Senast uppdaterad 22 juli 2022

Träffar: 33019